Jodå, de rullar på

Ja just nu gör det både fysiskt och psykiskt ont i mej. Har inlett sista veckan på min så kallade "medicinska skrapning av livmodern". Det innebär nu att kroppen ska krama ut det sista av den skadade slemhinnan där inne. Äckligt, jo jag vet!! Men det är inget emot hur ont det gör! Har alltid haft problem med kraftig mensvärk (ja nu blev jag riktigt personlig, men det får ni stå ut med) men det här är inget emot vad jag någonsin kännt! Jag har i vanliga fall en riktigt hög smärttröskel men nu ligger jag mest dubbelvikt och kvider av smärta när det sätter igång som värst. Som tur är så är det värsta kramperna på natten, eller ja...tur...inte bara kanske...det påverkar ju min nattsömn, men det är EN vecka det handlar om....det är överkomligt.
**********

Den psykiska smärtan är värre och det är nog inte så mycket min egen som jag har ont av utan hur andra reagerar när jag berättar vad jag har gått igenom och vad jag troligtvis måste gå igenom. Själv har jag nog klarat av de flesta stadierna nu. Först kom gråten, sen kom ilskan, efter det kom styrkan nu har jag kommit till likgiltigheten. Jag mår inte bra men inte heller dåligt rent psykiskt. Jag kryper in i min lilla bubbla, med eller utan sällskap, och skiter i omvärlden. Sitter och stirrar rakt ut i luften och svarar inte på tilltal eller reagerar inte på något alls. Men jag behöver bete mej så ibland. Det gör att jag klarar av att vara så där trevlig, glad och social som jag är (iaf på jobbet) i vanliga fall. Igår hade jag sällskap i min bubbla några timmar, idag är jag ensam och det behövs det också.
**********


Den här bilden betyder en hel del just nu.
**********

Det blir bra någon dag, det brukar det bli och det måste det bli! Saken är den att jag just nu inte vet hur det ska gå till rent praktiskt. Men jag tror ändå på att det löser sej.
***********

Dagens musikaliska inslag måste bli något med AC/DC. Så jag tar den som jag brukar lyssna mest på när jag är lite nere: Thunderstruck!!

Då har jag haft en paus i mitt bloggande igen. Eftersom jag varit i en svacka rent socialt så har jag tyckt att det har räckt med att vara trevlig och social på jobbet. Jag har ju ett serviceyrke och i perioder så orkar jag bara vara lugn, stillsam och trevlig under arbetstid och när man kommer hem och stänger dörren så har det varit lugnast att bara kunna göra vad jag själv vill och varva ner i min älskade soffa. Det har jag njutit av från i söndags fram till igår. :)
**********

Annars så har jag tagit det lugnt med min träning. Jag har vilat min axel som jag fått order om men jag kan inte säga om det gjort varken till eller från för det har gjort mer eller mindre lika ont ändå. I tisdags fick jag nog och knaprade i mej Tiparol bara för att få en lugn kväll. Det fungerade men resulterade i kraftig illamående och taskig sömn, precis som det brukar göra. MEN...idag kunde jag inte hålla mej längre! Ringleden intogs efter jobbet och jag hade varit så duktig innan att jag rensat länkhjulen från allt hår plus att jag fick däcken pumpade. Det gjorde att motståndet minskade och jag hade en riktigt trevlig tur runt leden. Att jag pratade i mobilen mer än halva varvet runt gjorde att det kändes som om tiden gick lite snabbare, så... tack pappa och J för att ni livade upp stämningen lite medans jag slet som ett djur! ;)
**********

Så kom vi till det här med siffernördigheten. Jag är och har alltid varit en siffernörd och gillat sifferkombinationer. Telefonnummer, personnummer och koder till både det ena och det andra sitter oftast fast i min skalle utan att jag tänker på det. Så när en av mina kompisar började prata om färgkoder en dag så snappade jag upp både det ena och det andra och idag fick jag faktiskt nytta av det. En kund kom in idag och började prata om färger på bilar och vi kom fram till att 9005 var en mycket bra färg på en bil men jobbig när det är dammigt ute. Då var det bättre med 9010...för då syns inte dammet lika mycket... Jo jag vet, jag är en nörd!! ;)

För er som mot all förmodan är mer nyfiken på färgkoderna så kan ni kolla in länken: http://www.famke.se/ovrigt/fargkarta%20ral.htm


Har inte riktigt koll på vad min bil har för färgkod...men det kan vara 5022...eller 5013...eller 5011....ska nog ta reda på det någon dag. :)
**********

Nu är det dags för en låååång dusch och sedan är det bara jag och min älskade soffa! <3


Älskar min soffa, den är bara bäst!! :)
**********

Dagens musikaliska inslag är mer av ett komiskt inslag som är delat i två. Först originalet och sedan världens sämsta översättning... Skrattade så att jag nästan ramlade ur soffan när jag hittade den svenska översättningen.
Håll till godo!



Originalet






På svenska och hur kass som helst! Hahahahaha!!

Ja idag är det exakt 4 år sedan jag stelopererade min rygg och förändrade mitt liv till det bättre.

Det var en stor risk jag tog och vägen tillbaka var lång och något av det svåraste jag upplevt. Innan operationen var jag överrörlig i både rygg och höfter och ryggraden började vrida sig så att mina revben mer eller mindre skavde mot varandra på högersidan. Det här tillsammans med min övervikt gjorde mej smidig som ett kassaskåp och jag upplevde enorma smärtor. Jag såg det som en chans att få börja om på nytt och jag hade verkligen ångrat om jag inte tog den. Läkarna på MAS (Malmö Allmäna Sjukhus) ansåg att jag var en riktigt bra kandidat till just den här operationen med en teknik som var mycket väl prövad. Trots det var ju valet ändå inte det lättaste som jag har gjort. Men i en taxi mellan Malmö och Kristianstad tog jag beslutet att ändå genomföra operationen.

Beslutet kom som en lättnad för mina anhöriga men samtidigt växte säkert oron även hos dem. Operationen innebar ju att man skulle öppna upp hela min rygg från nacken och ner till höften. Själv pendlade jag mellan rädsla, oro, ilska och förväntan. Dagen då jag och farsan åkte till MAS för en sista konsultation innan operationen talade läkaren om för mej att återhämtningen kommer att kännas som om jag hade genomfört ett marathonlopp utan att ha tränat innan men att han var 100% säker på att jag skulle klara det. Jag hade ju faktiskt gått på mina ridlektioner en gång i veckan och det plus min (tydligen) omänskliga grundfysik gjorde att han tog sej an mej.
**********

Operationen beräknades ta 10 timmar men när de väl var inne och såg att de kunde räta ut mer än de först hade trott så fortsatte de helt enkelt 2 timmar till. Jag är enormt tacksam för att de faktiskt gjorde det!!
**********

Om någon nu trodde att dagarna efter operationen gick smidigt så misstog ni er!! Jag mådde skit och mina axlar hade pajjat totalt. Jag kunde knappt röra armarna och greppa saker kunde jag inte alls med högerhanden. Vänster hängde med lite bättre och det var redan då som jag började kunna använda den mer.
Två veckor fick jag ligga på sjukhus, först på MAS och sedan i Kristianstad. Hemma i min lägenhet väntade farsan och min dåvarande pojkvän. När jag kom hem så fick jag sådan enorm hjälp av dem och för det är jag dem evigt tacksam!!
**********

Nu har 4 år gått och jag har vänt mitt liv totalt. Om man jämför nu med då så var allt svart och nu är allt ljust och vitt. Idag är jag mej själv igen. Jag lever för dagen och ska man nu säga något negativt som jag har fått höra så har jag blivit lite mer ego än jag var innan. Men på något sätt så är det ju bra också... För mej iaf. :)


Några månader efter operationen var jag tillbaka på hästryggen igen, rak i ryggen som aldrig förr.
**********

Idag firar jag som aldrig förr!! Genom att beställa en ny tatuering och tillåter mej själv att ta det riktigt lugnt i kväll och se på film!!  Helt underbart!! :D
**********

Dagens musikaliska inslag kan låta tragiskt först men för mej står låten för att leva i nuet, för man vet aldrig "if tomorrow never comes"